Svensson

Ljudklassade textilier på vårt Göteborgskontor

Vårt kontor i Göteborg har haft besök av Svensson för att fota våra fina ljudklassade textilier. Artikel och bilder nedan är från deras hemsida.

När Brekke & Strand Akustik skulle skapa en bättre ljudmiljö i sina mötesrum fanns ett tydligt önskemål om att minska brus, samtidigt som man ville ha en flexibel lösning som passade såväl fysiska som digitala möten. Hängande textilier från Svensson visade sig lösa flera önskemål.

Brekke & Strand Akustik i Göteborg är beläget strax öster om tätt trafikerade E6, men i kontorets mötesrum är trafikbruset inget man märker av. Här har man verkat sedan några år tillbaka och med tiden har behovet av flexibla arbetsplatser och mötesrum blivit större. I nya sociala ytor, där man träffas både fysiskt och digitalt, behövdes en bättre ljudmiljö – men det fanns även en önskan om avskärmning för att minska reflektioner från och till kontorslandskapet.

– En stor fördel med hängande textilier är flexibiliteten. Vid behov kan man exempelvis använda textilen för att skärma av mötesrummens stora glaspartier. På det sättet kan de som arbetar i kontorslandskapet behålla sitt fokus utan att störas av ett pågående möte, säger Marius Castberg Bråthen, avdelningsledare i Göteborg och senior akustikkonsult.

För projektet användes Svenssons ljudklassade textilier Tune, Grain och Well. Textilierna valdes ut eftersom de utöver sina ljudklassade funktioner även blev ett uppskattat dekorativt element.

–  Textilierna ger ett snyggt visuellt intryck samtidigt som de bidrar till att förbättra ljudmiljön överlag. I våra mötesrum har vi fått in mycket tyg vilket ger en reglerbar ljudmiljö för olika möten, och vi kan även reglera för ljusinsläpp eller insyn, säger Marius Castberg Bråthen.

Att minska brus och hjälpa personalen som arbetar på kontoret att hitta fokus var såklart det främsta målet, men även de som befann sig på distans skulle visa sig kunna dra nytta av den förbättrade ljudmiljön.

– Ljudmiljön blir behagligare för oss som befinner oss i rummet, men ljudet upplevs faktiskt som bättre och tydligare även hos mottagaren under ett videomöte, säger Marius Castberg Bråthen.

OpenAccessAward2022

”Buller från padelbanor utomhus – En jämförelse mellan padel och tennis” får utmärkelsen Chalmers Open Access Award 2022

Varför upplevs ljud från padelbanor mer störande än ljud från tennisbanor?

I kandidatarbetet ”Buller från padelbanor utomhus – En jämförelse mellan padel och tennis” får vi svar på denna frågeställning. Arbetet har nu fått utmärkelsen Chalmers Open Access Award 2022 för att ha blivit årets mest nedladdade uppsats!

Idén till kandidatarbetet kommer från Johanna Carpelan hos oss. Våra duktiga medarbetare David Norenius, Alice Hoffmann och Noa Jangfalk har också hjälpt till med arbetet.

”Padel är en snabbt växande sport i Sverige och många padelbanor byggs numera även utomhus för att möta efterfrågan. Sporten spelas normalt av fyra personer på en padelbana som är omgiven av en bur av plexiglas och metallgaller. Problem har uppstått när banor byggts intill bostäder då närboende upplever att det medför höga ljudnivåer och oönskat ljud. Debatten om buller från idrottsplatser har blivit alltmer aktuell de senaste åren och frågan var som mest aktuell i och med domen om fotbollsplanen Boovallen.

Tidigare har buller från idrottsplatser bedömts som industribuller, men 2020 tog Boverket och Naturvårdsverket fram nya riktlinjer som är anpassade till idrottsplatser. De nya vägledningarna saknar angivna riktvärden för ljudnivån och fokuserar i stället på att bedömningen ska ske baserat på andra parametrar som avstånd, nyttjandegrad och tider anläggningen används. Syftet med de nya vägledningarna har varit att mer rättvist kunna göra enskilda bedömningar för idrottsplatser. De är utformade så att bedömningen av idrottsplatser sker vid planläggning och bygglov, samt vid tillsynsärenden.

Där det tidigare legat tennisbanor som nu byggts om till padelbanor har klagomålen ökat. Då tennis är den närmast jämförbara utomhussporten till padel uppstår frågor kring varför ljudet från padelspel upplevs som mer störande. Det lade grunden för idén till kandidatarbetet specificerat av akustikkonsult Johanna Carpelan hos Brekke & Strand Akustik, tillsammans med Avdelningen för teknisk akustik vid Chalmers. Projektet syftar till att utreda varför padel upplevs mer störande än tennis och eventuellt hitta en metod att bedöma störningen. Tillvägagångsättet för rapporten är intervjuer, mätning av ljudnivåer och analys av ljudfiler i programvara. Målet med arbetet är att utreda vad som skiljer padelspel ifrån tennisspel ljudmässigt samt om något kan tillföras nuvarande vägledningar för att bedöma buller från idrottsplatser.

Resultatet från rapporten visar att ljudet från padel kan karaktäriseras som mer oförutsägbart med ett intensivare och snabbare spel än tennis. Mätningar visar även att impulsljuden från padel hade högre maxnivåer än från tennis. Vägledningarna saknar angiva riktvärden för ljudnivån vilket kan förklaras med att ljudet från en idrottsplats varierar kraftigt. För att underlätta bedömningen av buller från idrottsplatser dras slutsatsen att det vore fördelaktigt att bedöma strukturella ljud utifrån riktvärden för maxnivåer, vilket ger en objektiv parameter i den sammanvägda bedömningen. Det är dock viktigt att särskild hänsyn tas till ljud från människor då det bör undvikas att dessa ljud bedöms utifrån riktvärden. Avslutningsvis dras slutsatsen att padel kan upplevas som mer störande än tennis på grund av dess oförutsägbarhet och dess höga impulsljud från de strukturella ljuden.”

Läs hela uppsatsen här: https://odr.chalmers.se/items/d996c147-64d2-41e1-a58d-c89ccc176e02

Bildkälla: https://www.chalmers.se/en/departments/CLS/news/Pages/Open-access-award-to-ACE-students.aspx

Akustikmässan

Akustikmässan 2022

Vi håller föredrag om framtidens kontor på Akustikmässan den 14-15 september! Kom och lyssna på oss och andra spännande föredrag och utställare inom akustik och hållbarhet.

Anmäl er kostnadsfritt på akustikmässan.se senast den 6 september!

halldor-og-kristin

Brekke & Strand verða íslensk

Brekke & Strand har varit representerade på Island i över 3 år, men från och med januari 2022 har vi officiellt etablerat Brekke & Strand Akustikk ehf. som ett isländskt dotterbolag.

Det är mycket glädjande att vi nu har kunnat rekrytera nya tillskott till företaget i Reykjavík; Halldór Júlíusson, som har varit anställd i Brekke & Strand sedan 2015, fick en ny kollega i maj. Vi önskar Kristín Ómarsdóttir välkommen!

Marknaden på Island skiljer sig inte från den norska och svenska, och vi har etablerat ett bra samarbete med flera isländska entreprenörer och konsultföretag. Vi ser fram emot den fortsatta utvecklingen och hoppas på fler spännande uppdrag på Island.

EXIT2022

EXIT 2022 – Blekinge Tekniska Högskola

Idag har jag haft det stora nöjet att besöka den examensutställning som studenterna på programmet Digital Ljudproduktion vid Blekinge Tekniska Högskola har ordnat. Sedan i vintras har vi haft kontakt med Sixten Hauffman och Simon Tinggren som vigt sitt examensarbete åt att undersöka hur man kan ljudberika kontorsmiljöer på ett hälsosamt och estetiskt tilltalande sätt. Den typen av kunskap kan till exempel användas för att åstadkomma akustisk maskering så att överhörningen mellan arbetsplatser minskar. Traditionellt brukar maskerande ljud bestå av brus, ventilationsbuller eller musik. Simon och Sixten har visat att det finns fler sätt att skapa hälsosamma och behagliga ljudmiljöer på. Det har varit intressant att följa deras process och en ren njutning att lyssna på resultatet! Grattis till examen!

Deras ljudgestaltning Förbud mot ljud med låg magnitud finns att lyssna på här: https://lnkd.in/e3xFzRHQ

 

Tim Näsling
Brekke & Strand Akustik AB

tim@brekkestrand.se
Tel: 0725 17 42 41

Brekkestrand_30_GabrielSkalevik43

Brekke & Strand Akustik – 30 år av akustik i världsklass

Från att driva egna enskilda firmor i slutet av 80-talet till att bygga Nordens största konsultföretag inom akustik har Arild Brekke & Lars Strand lyckats med, inte bara att odla fram de bästa akustikerna, utan också skapa en helt unik företagskultur som attraherar de skickligaste personerna.

Fredagen den 22 oktober var det dukat för fest och firande för de drygt 100 anställda i centrala Oslo.

Företaget har vuxit mycket de senaste 10 åren, främst genom organisk tillväxt och en fusion med Sinus AS 2018. Tillväxten är huvudsakligen ett resultat av att duktiga akustiker vill ingå i ett stort konsultföretag där akustik, buller och vibrationer står i centrum. Vi har nu 8 kontor i de största städerna i Norge och Sverige. Bolaget omsatte 2020 165 miljoner, ett resultat på 23,5 miljoner NOK, vilket utgör en EBITA-marginal på 14,7 procent. Även coronaåret 2020 hade företaget en tillväxt på 8%.

Intresset för en god ljudmiljö i samhället har ökat markant de senaste åren och vi ser en ytterligare ökning framöver och ett ökande kunskapsbehov. Ljudmiljön eller ljudkvaliteten är central för oss människor och forskning visar att en bra ljudmiljö är viktig för hälsan och antalet levnadsår. Framtidsscenarier visar att befolkningen flyttar till städerna, vi vill bo närmare och blir därmed mer bullerpåverkade. Det är svårt att slå dövörat till, därför måste vi bygga bostadsområden och bostäder med bra ljudmiljöer. En bra ljudmiljö är en viktig faktor för trivseln på arbetsplatsen. Det gäller om en sitter i ett kontorslandskap, arbetar inom industrin eller offshore.

”Jag är stolt över att leda ett företag som är så erkänt på marknaden, har så bra medarbetare, en bra arbetsmiljö och som levererar hög kvalitet till våra kunder”, säger vd Frøydis Espedal.

15921401503_a4b35b5111_c

Hållbar ljudmiljö – Varför är det så viktigt?

Det vi beskriver som tystnad är sällan utan ljud. Men vilka ljud är det vi tycker om, vad ger oss återhämtning och vilka är platserna vi återvänder till? Genom att ta reda på det kan vi i planeringen se till att sådana platser finns i vår närmiljö. Det bästa är att mycket forskning redan är gjord, vi vet vad vi behöver göra, vi ska bara sätta igång och göra det mer och oftare.

I artikeln Grönytor för god ljudmiljö av Jens Forssén & Laura Estévez Mauriz, Teknisk akustik, Chalmers finns goda exempel på hur man kan sänka ljudnivå i våra städer och på våra gårdar genom att förse fasader med växtsubstrat och växtlighet. Och exemplen på artiklar och handböcker med handfasta tips för en bättre ljudmiljö är många.

Så, hur förändrar vi dagens fokus vid planeringsärenden: ”Hur klarar vi riktvärdena?” till ”Hur skapar vi en hållbar ljudmiljö?”
Riktvärden är satta för att minska risken att många upplever sig störda av ljud i sin närmiljö. Att ändra fokus till att utöver det skapa miljöer som är naturligt tystare utan bullerskärmar och ha med en tanke i varje byggprojekt och varje planeringsarbete kring hur vi förbättrar ljudmiljön för de som ska vistas där. Det är den springande punkten.

Jag menar att dessa två går hand i hand. Om vi arbetar mot hållbar ljudmiljö i planeringsskedet så har vi oftast även löst problemet med riktvärdena för ljud utan bullerskärmar.

Hur förändrar man buller till ljud? – passiv och aktiv ljuddesign
Ljud kan möjliggöra upplevelser och olika mål kan nås genom aktiv gestaltning av ljudbilden på en plats. En lugn oas i stan där naturen kan avnjutas både genom syn och hörsel inspirerar till rekreation. En lekplats som lyckas överrösta trafikens brus lockar och stimulerar barns lek. Ljudet kan också hjälpa till att skapa trygga utomhusmiljöer. Lämpliga anpassade naturljud kan spelas när man tar ett kliv ut på en plats, genom en gångtunnel eller i ett parkeringshus, så att passager signaleras utan att det känns som oroväckande varningsljud. Det finns hur mycket som helst som kan göras på detta sätt.

Hur förändrar vi ljudmiljön i våra städer?
• Områden utan mänskligt skapat ljud bör sparas – vi får dem inte tillbaka
• Exploatera där det redan låter och skapa nya platser där ljudmiljön upplevs som positiv
• Tänk små steg där varje byggprojekt kan ge en ökad trivsel utan en stor kostnad
• Varje nytt hus kan bidra med ökad ljudabsorption – ta vara på den möjligheten

Vad kan vi göra i planeringen?
• Förskolor/skolor placeras där bullerskydd inte krävs för att uppfylla kraven för pedagogisk verksamhet
• Prata ljuddämpade uteplatser i detaljplaneskede
• Koncentrera trafiken till få gator och vägar och lämna andra områden fria från trafik
• Kartlägg var de ljuddämpade områdena finns
• Skapa utrymmen mellan volymerna som är naturligt ljuddämpade

Kontakta gärna mig om du vill prata mer om vad vi kan göra tillsammans för att förbättra ljudmiljön i våra stadskärnor.

Johanna Carpelan
jca@brekkestrand.se
Tel: 0725-174215

 

Bild: Mathias Barbagallo

brekkestrand

Olika sidor av samma LJUD

Vi menar att ljud är en lika viktig del av vår närmiljö som väggar, tak, gräsytor och ljus. Hur saker låter hänger ihop med det vi ser och tvärs om. Att samarbeta kring detta är lika viktigt för oss som det är att kunna förutspå hur en plats kommer se ut och låta innan den är byggd. Vi vill göra ljud tillgängligt att förstå, utan att du måste vara akustiker. Vi vill lyfta ljudets status från buller till den tillgång som ljud är på alla de platser du tycker om.

LJUDMILJÖ – PSYKISKT OCH FYSISKT
Psykoakustiken berättar om hur människan uppfattar och påverkas av ljud. Rumsakustik är läran om hur ljud beter sig inom ett slutet utrymme. Våra öron är som känsligast för högfrekventa (ljusa) ljud. Där finns bland annat de konsonanter som bär den större delen av informationen i mänskligt tal. Mörka toner, såsom fläktbuller, kan däremot göra det svårare att uppfatta tal. Detta är särskilt tydligt om man har någon form av hörselnedsättning.
På Brekke & Strand kombinerar vi avancerade beräkningsmetoder, bred erfarenhet av olika typer av ljudmiljöer och djup kunskap om hur hörseln fungerar, för att hitta sätt att få rum och platser att låta så bra som de kan, givet sitt användningsområde.

Tankarna går ofta till kyrkor och operahus, men medan vi på Brekke & Strand visserligen har hållit på en hel del med sådant, så är rumsakustik lika aktuellt i skolsalar, restauranger, kontor, gaturum, innergårdar, industrihallar och privatbostäder. I de flesta utrymmen där rumsakustik är viktigt är det ännu viktigare hur vi människor upplever platsen, och vad vi hör och inte hör. Det kan handla om varningssignaler, eller möjligheten till kommunikation och koncentration på samma plats. Eller bara avkoppling.
Eftersom ljudmiljön är viktig för hur ett rum upplevs så har vi kommit att betrakta den som en del av det
arkitektoniska uttrycket.

LJUDMILJÖER STIMULERAR VÅRT SÄTT ATT VARA
Soundscaping syftar till ett positivt förhållningssätt till ljud i vår omgivning. Vi akustiker jobbar ofta med att isolera utrymmen och ta bort oönskat ljud (byggakustik) eller med att utforma ljudfältet i ett rum för att anpassa det efter ett verksamhetsbehov (rumsakustik). Soundscaping kopplar ihop dessa två och flera aspekter av upplevelsen av ljud genom en helhetssyn och utgår istället ifrån hur en viss plats ska låta. Vad som hörs eller inte hörs på en plats kan utgöra skillnaden mellan trygghet och otrygghet. Att inte bara arbeta med att ta bort ljud utan att även tillsätta ljud eller utforma ett rum för att det skall ha en viss klang och inte bara så lite klang som möjligt, det borde vara viktigt i alla rum med ett mänskligt syfte, inte bara i konsertsalar. Om något så borde detta synsätt användas på alla kollektivtrafiknära platser där människor uppehåller sig.

FÖRUTSÄGBARHET – NYTTAN MED ATT KUNNA FÖRUTSPÅ HUR DET KOMMER LÅTA
Med tillgång till marknadsledande beräkningsprogram kan vi erbjuda FEM-baserade multifysikberäkningar. Det innebär att vi har möjlighet att utföra avancerade simuleringar av nya och befintliga ljudmiljöer samt vibrerande föremål genom att koppla strukturdynamik och akustik.

Numeriska beräkningar är speciellt aktuella vid utredning av lågfrekventa ljud och vibrationer där de konventionella verktyg som vanligtvis används av akustiker i byggprojekt-
eringar ofta inte är tillräckliga. Man kan dessutom nå hög grad av detalj i geometrin tack vare CAD-baserad modellering. Typiska tillämpningar kan vara att testa alternativa åtgärdsförslag för att minska lågfrekvent buller eller stödja produktutveckling, beräkna rumsakustiska egenmoder för ett utrymme och bedöma dess betydelse för planerade åtgärder, hur ljudmiljön påverkas i en fabrik om maskiner ges nya placeringar, driftvarvtal förändras eller andra reglertekniska åtgärder införs, geometrier och materialvals påverkan på insatsdämpning i framtida ljuddämpare, optimerad design av vibrationsdämpare för en viss maskin på ett visst bjälklag. Vid framtagande av nya byggsystem inom exempelvis KL-trä är detta kraftfullt som verktyg med fokus på lågfrekvent ljud som är en utmaning i dessa strukturer.

Med hjälp av flera verktyg som samverkar kan vi inte bara förutspå utan även spela upp den beräknade ljudmiljön med ljud och bild för att på ett bättre sätt förmedla olika möjligheter.

Johanna Carpelan
Brekke & Strand Akustik

Hållbar kommun

Hållbar ljudmiljö – hur förändrar man buller till ljud?

Detta pratar Brekke & Strand om under konferensen Hållbar kommun 2021 i samarbete med Nordskiffer AB.

Fasadrenovering och förtätning – en ekonomisk, miljömässig och akustisk utmaning?
Behovet av fasadrenovering är stort runt om i Sverige, inte minst inom allmännyttan. Samtidigt sker på många håll en förtätning i områdena inom miljonprogrammet. Byggnaderna hamnar närmare än varandra, grönytor försvinner och det kan påverka ljudbilden negativt. Går det att hitta fasadmaterial som är ekonomiskt och miljömässigt smarta och samtidigt förbättrar ljudmiljön?
Ta del av expertkunskapen inom området fasadrenovering och akustikbild!

Talare:
Annie Bojing från Nordskiffer och Johanna Carpelan från Brekke & Strand Akustik