15921401503_a4b35b5111_c

Hållbar ljudmiljö – Varför är det så viktigt?

Det vi beskriver som tystnad är sällan utan ljud. Men vilka ljud är det vi tycker om, vad ger oss återhämtning och vilka är platserna vi återvänder till? Genom att ta reda på det kan vi i planeringen se till att sådana platser finns i vår närmiljö. Det bästa är att mycket forskning redan är gjord, vi vet vad vi behöver göra, vi ska bara sätta igång och göra det mer och oftare.

I artikeln Grönytor för god ljudmiljö av Jens Forssén & Laura Estévez Mauriz, Teknisk akustik, Chalmers finns goda exempel på hur man kan sänka ljudnivå i våra städer och på våra gårdar genom att förse fasader med växtsubstrat och växtlighet. Och exemplen på artiklar och handböcker med handfasta tips för en bättre ljudmiljö är många.

Så, hur förändrar vi dagens fokus vid planeringsärenden: ”Hur klarar vi riktvärdena?” till ”Hur skapar vi en hållbar ljudmiljö?”
Riktvärden är satta för att minska risken att många upplever sig störda av ljud i sin närmiljö. Att ändra fokus till att utöver det skapa miljöer som är naturligt tystare utan bullerskärmar och ha med en tanke i varje byggprojekt och varje planeringsarbete kring hur vi förbättrar ljudmiljön för de som ska vistas där. Det är den springande punkten.

Jag menar att dessa två går hand i hand. Om vi arbetar mot hållbar ljudmiljö i planeringsskedet så har vi oftast även löst problemet med riktvärdena för ljud utan bullerskärmar.

Hur förändrar man buller till ljud? – passiv och aktiv ljuddesign
Ljud kan möjliggöra upplevelser och olika mål kan nås genom aktiv gestaltning av ljudbilden på en plats. En lugn oas i stan där naturen kan avnjutas både genom syn och hörsel inspirerar till rekreation. En lekplats som lyckas överrösta trafikens brus lockar och stimulerar barns lek. Ljudet kan också hjälpa till att skapa trygga utomhusmiljöer. Lämpliga anpassade naturljud kan spelas när man tar ett kliv ut på en plats, genom en gångtunnel eller i ett parkeringshus, så att passager signaleras utan att det känns som oroväckande varningsljud. Det finns hur mycket som helst som kan göras på detta sätt.

Hur förändrar vi ljudmiljön i våra städer?
• Områden utan mänskligt skapat ljud bör sparas – vi får dem inte tillbaka
• Exploatera där det redan låter och skapa nya platser där ljudmiljön upplevs som positiv
• Tänk små steg där varje byggprojekt kan ge en ökad trivsel utan en stor kostnad
• Varje nytt hus kan bidra med ökad ljudabsorption – ta vara på den möjligheten

Vad kan vi göra i planeringen?
• Förskolor/skolor placeras där bullerskydd inte krävs för att uppfylla kraven för pedagogisk verksamhet
• Prata ljuddämpade uteplatser i detaljplaneskede
• Koncentrera trafiken till få gator och vägar och lämna andra områden fria från trafik
• Kartlägg var de ljuddämpade områdena finns
• Skapa utrymmen mellan volymerna som är naturligt ljuddämpade

Kontakta gärna mig om du vill prata mer om vad vi kan göra tillsammans för att förbättra ljudmiljön i våra stadskärnor.

Johanna Carpelan
jca@brekkestrand.se
Tel: 0725-174215

 

Bild: Mathias Barbagallo

brekkestrand

Olika sidor av samma LJUD

Vi menar att ljud är en lika viktig del av vår närmiljö som väggar, tak, gräsytor och ljus. Hur saker låter hänger ihop med det vi ser och tvärs om. Att samarbeta kring detta är lika viktigt för oss som det är att kunna förutspå hur en plats kommer se ut och låta innan den är byggd. Vi vill göra ljud tillgängligt att förstå, utan att du måste vara akustiker. Vi vill lyfta ljudets status från buller till den tillgång som ljud är på alla de platser du tycker om.

LJUDMILJÖ – PSYKISKT OCH FYSISKT
Psykoakustiken berättar om hur människan uppfattar och påverkas av ljud. Rumsakustik är läran om hur ljud beter sig inom ett slutet utrymme. Våra öron är som känsligast för högfrekventa (ljusa) ljud. Där finns bland annat de konsonanter som bär den större delen av informationen i mänskligt tal. Mörka toner, såsom fläktbuller, kan däremot göra det svårare att uppfatta tal. Detta är särskilt tydligt om man har någon form av hörselnedsättning.
På Brekke & Strand kombinerar vi avancerade beräkningsmetoder, bred erfarenhet av olika typer av ljudmiljöer och djup kunskap om hur hörseln fungerar, för att hitta sätt att få rum och platser att låta så bra som de kan, givet sitt användningsområde.

Tankarna går ofta till kyrkor och operahus, men medan vi på Brekke & Strand visserligen har hållit på en hel del med sådant, så är rumsakustik lika aktuellt i skolsalar, restauranger, kontor, gaturum, innergårdar, industrihallar och privatbostäder. I de flesta utrymmen där rumsakustik är viktigt är det ännu viktigare hur vi människor upplever platsen, och vad vi hör och inte hör. Det kan handla om varningssignaler, eller möjligheten till kommunikation och koncentration på samma plats. Eller bara avkoppling.
Eftersom ljudmiljön är viktig för hur ett rum upplevs så har vi kommit att betrakta den som en del av det
arkitektoniska uttrycket.

LJUDMILJÖER STIMULERAR VÅRT SÄTT ATT VARA
Soundscaping syftar till ett positivt förhållningssätt till ljud i vår omgivning. Vi akustiker jobbar ofta med att isolera utrymmen och ta bort oönskat ljud (byggakustik) eller med att utforma ljudfältet i ett rum för att anpassa det efter ett verksamhetsbehov (rumsakustik). Soundscaping kopplar ihop dessa två och flera aspekter av upplevelsen av ljud genom en helhetssyn och utgår istället ifrån hur en viss plats ska låta. Vad som hörs eller inte hörs på en plats kan utgöra skillnaden mellan trygghet och otrygghet. Att inte bara arbeta med att ta bort ljud utan att även tillsätta ljud eller utforma ett rum för att det skall ha en viss klang och inte bara så lite klang som möjligt, det borde vara viktigt i alla rum med ett mänskligt syfte, inte bara i konsertsalar. Om något så borde detta synsätt användas på alla kollektivtrafiknära platser där människor uppehåller sig.

FÖRUTSÄGBARHET – NYTTAN MED ATT KUNNA FÖRUTSPÅ HUR DET KOMMER LÅTA
Med tillgång till marknadsledande beräkningsprogram kan vi erbjuda FEM-baserade multifysikberäkningar. Det innebär att vi har möjlighet att utföra avancerade simuleringar av nya och befintliga ljudmiljöer samt vibrerande föremål genom att koppla strukturdynamik och akustik.

Numeriska beräkningar är speciellt aktuella vid utredning av lågfrekventa ljud och vibrationer där de konventionella verktyg som vanligtvis används av akustiker i byggprojekt-
eringar ofta inte är tillräckliga. Man kan dessutom nå hög grad av detalj i geometrin tack vare CAD-baserad modellering. Typiska tillämpningar kan vara att testa alternativa åtgärdsförslag för att minska lågfrekvent buller eller stödja produktutveckling, beräkna rumsakustiska egenmoder för ett utrymme och bedöma dess betydelse för planerade åtgärder, hur ljudmiljön påverkas i en fabrik om maskiner ges nya placeringar, driftvarvtal förändras eller andra reglertekniska åtgärder införs, geometrier och materialvals påverkan på insatsdämpning i framtida ljuddämpare, optimerad design av vibrationsdämpare för en viss maskin på ett visst bjälklag. Vid framtagande av nya byggsystem inom exempelvis KL-trä är detta kraftfullt som verktyg med fokus på lågfrekvent ljud som är en utmaning i dessa strukturer.

Med hjälp av flera verktyg som samverkar kan vi inte bara förutspå utan även spela upp den beräknade ljudmiljön med ljud och bild för att på ett bättre sätt förmedla olika möjligheter.

Johanna Carpelan
Brekke & Strand Akustik