Hur beskriver man akustik? Vi förklarar några akustiska uttryck

Det finns en del vanliga ord som används inom akustiken. Dessa förklaras kort nedan:

Ljuddämpning och efterklangstid

Ljuddämpning handlar om hur ljudet avtar/absorberas upp i ett rum. Detta mäts ofta med hjälp av mått som kallas efterklangstid (ex måtten T₂₀ och T₃₀ ) och en kortare efterklangstid kan man få genom att använda mycket porösa och absorberande material.

Ljudisolering

Till skillnad från ljuddämpning, som handlar om hur ljudet beter sig inne i ett rum, så handlar ljudisolering om hur ljudet tar sig från ett rum till ett annat. När man mäter eller projekterar ljudisolering använder man ofta måtten reduktionstal R´_w eller ljudnivåskillnad D_nTw. Ett högre värde innebär bättre ljudisolering, dvs att mindre ljud tar sig vidare från det ena rummet till ett annat.

Taluppfattbarhet/STI

Taluppfattbarhet mäts ofta i måttet STI och det är ett mått som kan förklara hur tydligt tal kan uppfattas i ett rum eller från ett högtalarsystem. Det är många faktorer som påverkar taluppfattbarheten i ett rum, exempelvis rummets ljuddämpning, bakgrundsljud och vilket avstånd det är mellan den som talar och den som lyssnar. Ett högre värde innebär tydligare tal och ett STI-värde över 0,6 brukar beskrivas som bra taluppfattbarhet. STI-värden används främst vid projektering av större salar men BBR har även krav på tillräcklig STI från högtalarsystem i publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga ska kunna ta del av information. Detta kan exempelvis vara i samlingssalar, reseterminaler, större konferensrum med mera.

Stegljud

Stegljud mäts i termen L´_nT,w. L´_nT,w är stegljudsnivån i ett rum och innebär den ljudnivå som mäts i rummet när man placerat en apparat (stegljudsapparat) som släpper små vikter på golvet i ett närliggande rum eller korridor.  Stegljud avser alltså främst det ljudet som tar sig via strukturen till ett annat rum. En låg stegljudsnivå innebär att man har bra stegljudsdämpning i strukturen eller golvet. Ofta kan stegljudsnivån förbättras genom att man använder mjuka mattor under exempelvis parkettgolv men vilken lösning som är bäst beror mycket på byggnadens stomme och typ av golv. Exempelvis behöver byggnader med lättare trästommar/ KL-bjälklag särskilda lösningar för att få låga stegljudsnivåer. Det finns olika varianter av L´_nTw-värden, ex L´_nT,w50, där man har använt en anpassningsterm som gör att mer hänsyn tas till lågfrekvent ljud.

Rw eller R´w

När en akustiker vet vilken ljudisolering eller ljudnivåskillnad som behövs mellan två rum så kan den räkna ut vilken ljudreduktion som de ingående byggnadsdelarna, exempelvis glaspartier, dörrar, väggar och överluftsdon, behöver ha var för sig. Byggnadsdelarnas behov av reduktionstal kan då anges i Rw eller R´w. Skillnaden mellan dessa är vad som behövs kunna nås i färdig byggnad (R´w) och vad som mätts upp för produkten i ett testlab, Rw (laboratoriemätta värde, lab-värde). Det behövs i princip alltid en marginal mellan dessa värden. Att det behövs en marginal beror av olika saker så som ljudöverföring vid knutpunkter, skillnader i montage mm. Skillnaden mellan fältvärdet och det laboratoriemätta värdet är ofta större ju högre ljudisolering som man behöver nå.

• Dörrar anges av leverantörerna oftast som laboratoriemätta värden Rw
• Glaspartier och fönster av leverantörerna oftast som laboratoriemätta värde Rw
• Väggar anges av leverantörerna antingen som fältvärden eller laboratoriemätta värden eller så anges båda värdena.

Det gäller att alltid ha koll på vad som avses!