Nya kontorslokaler i Trondheim

Vi har flyttat in i nya kontorslokaler på Sluppenveien 17 i Trondheim. Här delar vi våning med bl.a. ECT. I samma byggnad finns även Vianova.

Byggnaden är i 8 plan och har en yta på 1700 kvm. I källaren finns parkering för cyklar och bilar. På våningen ovanför ligger matsalen, omklädningsrum och ett gemensamt mötescentrum. Det finns ett atrium som sträcker över 7 våningar och ger ljusa kontorslokaler. Byggnaden erbjuder stor flexibilitet i valet av lösningar - cellkontor vs öppet landskap. Byggnaden är en energibyggnad, klass A.

TRD_stillerom_SiriNordberg_cut

Bilder: Fotograf Siri Nordberg

TRD_ThorOlav_Magnus_SiriNordberg

LHL -nya sjukhuset på Gardermoen

HENT har anlitat oss som akustikrådgivare till ett nytt sjukhus, LHL Gardermoen! Projektet kommer att vara en föregångare inom energi, luftkvalitet inomhus och universell design

“Bygget kommer att innefatta ett ambitiöst och energisnålt sjukhus om 28500 kvadratmeter med energimärkning A. Innovationen ligger i summan av flera tekniska lösningar som fasadindelad ventilation, hög grad av värmeåtervinning, passiva lösningar m.fl.”

 

Artikel och foto på bygg.no.

Veitvet Skola

“Nya Veitvet skolan är utförd enligt standard för passivhus och öppnade i år. Den har plats för 840 elever i låg, mellan samt högstadium. Projektet är certifierat enligt BREEAM med klassningen Very Good.

Skolan omfattar tre undervisningssektioner samt en sal som är en integrerad del av anläggningen. Byggnadskropparna möts runt en central plats – torget – som är hjärtat i anläggningen. Den är utformad som en stor amfiteater och i anslutning till detta finns det också inrymt ett bibliotek, cafeteria, musikrum, auditorium, administration och en flerfunktionshall.

Byggnaden har två olika strukturer. Undervisningsbyggnaden är uppförd med håldäck och konstruktionsstål upp till 2: a våningen. På toppen är det limträ och lätta takkonstruktion. Hela taket är beklätt med växtlighet som hjälper till att reglera temperaturen i byggnaden och har en fördröjande dräneringseffekt vid kraftiga regn genom naturlig filtration. ”

Brekke & Strand har varit inblandad i: förstudie, förprojekt, detaljprojekt, byggarbetsplats uppföljning, kontroll, OPS och BIM design.

Foto och artikel på bygg.no.

Träkonstruktioner -intervju med siv.ing. Lars Strand

Intervju med Akustikkonsult och Civilingenjör Lars V Strand på Brekke & Strand Akustikk

Träkonstruktioner år 2015 – ny byggnadsstil?

– Det vi kallar träkonstruktioner i dag är i det närmaste en vidareutveckling av de gamla timmerhusen. Stora trämängder krävs. Tidigare byggde man med trä i form av bjälkar och stommar – resultatet blev då lägre byggnader med max två våningar. Det som är nytt med massivträ som byggnadsmaterial är att man bygger högre hus, säger Lars Strand, som har jobbat med byggnadsakustik sedan 1970-talet.

– Ljudfrågan är en utmaning när man använder sig av massivträ, eftersom det gör att konstruktionerna knyts samman mycket hårdare, vilket ger större ljudöverföring. Höjden på husen innebär dock inga större utmaningar. Oavsett om byggnaden är två eller åtta våningar hög stöter man på samma utmaningar när det gäller att sammanfoga konstruktionerna, påpekar Lars.

 

Vilka är fördelarna med träkonstruktioner?

– Framför allt måste jag lyfta fram miljöaspekten. Användning av trä ger goda koldioxidresultat. Tillverkningen kräver mindre energi jämfört med exempelvis tillverkning med betong och gips. Ljudmässigt har trä också en fördel, eftersom ljudet dämpas snabbt utåt i konstruktionen. Tänk dig själv ljudnivån när man borrar i betong jämfört med när man borrar i en trävägg. I betongbyggnader hörs ljudet nästan överallt i hela byggnaden, medan det i en träbyggnad knappt hörs in till grannlägenheten.

Vi får även kommentarer om att trähus upplevs som lugna hus. Det är viktiga boendekvalitetsaspekter som vi jobbar på att få med i den totala utvärderingen av ljudförhållandena, säger Lars Strand, och tillägger att han även för stunden jobbar med en frågeundersökning för att kunna göra sig en bättre bild av olika aspekter av trivsel och vantrivsel i byggnader av massivträ.

 

Vilka typer av byggnader passar träkonstruktioner bra för?

– Bland annat kontorsbyggnader, framför allt sådana med cellkontor, hyreshus och hotell. Det kan även passa för vissa skolbyggnader, men om det rör sig om stora ytor kan man behöva komplettera med andra byggnadslösningar. Lars påpekar att han har deltagit i olika bostadsprojekt där man har kunnat visa på goda ljudmässiga resultat, men han anser ändå följande: För att vi ska känna oss säkrare i byggandet av bostäder behövs mer forskning inom området.

 

Vilket råd vill du ge ett byggföretag som vill börja bygga i trä?

Lars starkaste rekommendation är att man tar kontakt med rådgivare som har bred erfarenhet av att arbeta med massivträ. Särskilt viktigt är detta när det handlar om brandrisk, byggteknik och akustik. Om en funktionsbeskrivning upprättas och kraven i den inte överensstämmer med egenskaperna hos massivträ kommer byggandet att medföra stora ekonomiska och driftsmässiga utmaningar. Det är viktigt för mig att understryka att vi akustiker ser det här som väldigt spännande, säger Lars Strand.

 

Lars Strand, Brekke & Strand Akustik

 

Foto av Remmen Studentbostäder i Halden från innovasjonnorge.no.

BIM och akustik

Utvecklingen i BA går mot en mer elektronisk vardag från tidigt och ut till produktion på plats. Akustiklösningar kommer också att finnas på denna plattform.

Intervju med Siv Ing Jarle Ellefsen

Vilken roll har BIM spelat i relation till hur akustiken arbetar inom projektet?

För oss som inte äger några element, strukturer eller anläggningar, har inte BIM nått sin fulla potential. Vårt beräkningsverktyg kan inte använda modellen direkt till vår analys, vi kör som vi alltid har gjort, det vill säga på en oberoende plattform, säger Jarle. Han föreställde sig en helt annan utveckling när företaget började använda detta, och var i en bra dialog med programvaruleverantörer. Vi såg för oss en värld där vi kunde köra efterklangs- och bullerberäkningar direkt på BIM modell så att alla omedelbart kunde se konsekvenserna av strukturella lösningar och material, säger han. Det finns tillräckligt med tid i framtiden, och vi måste se till att fördelen nu i första hand körs på att förstå byggnaden.

Har BIM tilldelningen inneburit att din design har tagit en annan riktning, eftersom denna ökade förståelse för byggnaden?

Jag känner att vi får en mycket bättre förståelse för de sekundära volymer som området ovanför taket, ventilation och vägar. Vi har också en stor fördel med att de tekniska systemen dras ut i full skala tidigare i processen. Detta har bland annat lett till att jag har upptäckt vägar att korsa den viktiga lydvegger tidigt i projektplaneringen. Det har då varit möjligt att göra ändringar och därmed spara kostnader. Vi kan vara mer direkt lösning mot enskilda individer, detta har mottagits väl i planeringsprocessen, säger Jarle nöjd.

Jag funderar lite på BIM i praktiken: Hur får man i BIM visat att en vägg som består av en tät område, ett glas och en dörr, har en totalt ljudkrav?

Ja det är lite av en mutter och kan lätt leda till stor förvirring. Här är det inte bara den rent kommersiella programmering som ifrågasätts, utan även ansvarsstrukturer som berörs. Arkitekt programmerare brukar hävda att elementen, och vi lägger in i de övergripande ljud regler som kommer att kontrolleras i den färdiga byggnaden. Det kommer att finnas många krav och lätt att gå vilse. Via BIM, kan vi hjälpa arkitekten med de rätta koderna för att bygga element, men det är viktigt att arbetet inte behöver göras två gånger. Samarbete på detta har vi programvara för, så här är en enorm potential, säger Jarle.

Vad tycker du om utvecklingen av akustiska beräkningar direkt på en BIM-plattform?

De som utformar våra beräkningsprogram är ofta själv akustiker med programmeringsbakgrund och programvara samverkar till en liten grad med öppna standarder. Det finns en liten marknad som trenden mot att kunna ta användning BIM modell direkt är knappast realistiskt, säger Jarle som också har erfarenhet av komplexa datorsystem från tidigare anställning.

Men vad som behövs för att skynda på utvecklingen för att utnyttja den fulla potentialen, även om akustik?

Jag tror att en viktig drivkraft för en sådan utveckling är utvecklare och fastighetsförvaltare. Om BIM-modellen lever vidare med fastighetsförvaltning drift och underhåll, vilket innebär att vi får dynamisk BIM modellen efter byggnaden är listad som en fastighetsägare att kunna se konsekvenserna av rehabilitering och förändringar i byggnaden. Eventuella ändringar som görs i en byggnad kommer att påverka ljudet och ljudet är viktigt för varje hyresgäst. Vi kan visa att ett mer funktionellt BIM modell ger högre lönsamhet för fastigheten, då är vi på rätt väg. Detta är Jarles vädja till industrin!

 

 

Intervjun publicerades i tryck i Byggeindustrien Rankad. 13-2015, sid 111.